Övergav barnen – laget flyttades

Lagkamraterna dök upp på ny hemsida och med nytt namn: ”Är omoraliskt och avskyvärt”

Patrik Brenning och Magnus Wennman möter Tommy Söderström, sportchef för Brommapojkarnas pojkfotboll och pratar om utmaningarna Europa största förening har.
Patrik Brenning och Magnus Wennman möter Tommy Söderström, sportchef för Brommapojkarnas pojkfotboll och pratar om utmaningarna Europa största förening har.

Det hade bara kunnat vara ett misstag bland hundratals lyckade exempel.

Men det är något som inte går att släppa efter besöket hos IF Brommapojkarna.

Försöker de lura oss?

Tommy Söderström, sportchef för Brommapojkarnas pojkfotboll, har ritat upp klubbens 13 olika lag för barn födda 2009. Till höger radas de 11 baslagen upp med lagsiffra, områdestillhörighet och benämning på seriesvårighet.

Här finns lag som spelar lätt, medel, svår eller extra svår serie.

Anledningen till att vi sitter på BP:s kansli är för att någonting har blivit fel i ett av dem. I ett av klubbens totalt 250 ungdomslag. Åtta barn petades och vissa fick se sina kompisar åka på cup samtidigt som andra blev ståendes frågandes vid träningsplanen alldeles ensamma.

Men allt började med ett av alla så kallade klasslag i Brommapojkarna.

Grimsta IP.

Laget grundas när barnen som sexåringar börjar skolan tillsammans och tar plats som ett baslag i BP:s organisation. Nya spelare som vill vara med välkomnas men fokus ligger också på att hålla kvar de som varit med från början.

Men säsongen 2021, när barnen hunnit fylla 12 år, börjar det skära sig mellan ledarna. Vissa av dem har högre ambitioner med barnens fotboll samtidigt som andra vill fortsätta på inslagen väg.

Laget är, för att alla ska få speltid, anmält till två serier. De spelar medel och svår, men inför säsongen 2021 inser ledarna att de 18 barnen i truppen inte kommer räcka till. Beslut tas därför om att försöka få in fler barn i laget och sedan ansluter också två spelare till.

I oktober kallas det sedan till föräldramöte. Där visas en presentation som på den näst sista sidan mynnar ut i en problemställning inför kommande säsong.

För många svaga spelare

Närvaron anses vara för liten, och i presentationen listas också siffrorna i procent för alla spelare. Men istället för att utöka laget har lagledningen nu styrt om och istället bestämt sig för att banta det.

Redan innan mötet har beslutet tagits att laget bara ska ha representation i den allra svåraste serien, extra svår, kommande säsong.

”Konsekvensen av detta blir att ett antal spelare kommer spela för lite kommande säsong – hur hanterar vi det?”, står att läsa.

Det som plötsligt händer är att laget som tidigare hade för få spelare nu har för många. I alla fall för många av de som inte anses tillräckligt bra för att spela i den svårighetsgrad på serie ledarna nu anmält laget till.

Alla barn får ändå löfte om att de kommer få fortsätta träna med laget, även om de inte kommer bli kallade till några matcher. Vill de spela sådana hänvisas de till Tommy Söderström på BP:s kansli för att få ett nytt lag.

”Omoraliskt och avskyvärt”

I interna mejl- och sms-trådar går diskussionerna varma efter brytningen. En ledare för laget som inte följde med kallar det hela för ”ett elitprojekt” och han liksom andra menar att grunden till händelserna är att en grupp ledare vill satsa hårdare, men inte anser att alla barn håller måttet för den svårare serien.

”Det som kanske är sorgligast i hela den här historien är att den här frågan har definitivt inte drivits av barnen utan av föräldrarna vilket är såväl omoraliskt samt avskyvärt. Jag beklagar och ber er alla om ursäkt för att det nu blivit som det blivit”, skriver tränaren.

Sportbladet har sökt tränaren i fråga för en kommentar, men han har avstått från att medverka i vår artikel. Vi har även varit i kontakt med ledaren som pekats ut som drivande, men han gick efter överenskommelse om en intervju inte att nå och meddelade sedan att han tagit påsklov.

Bland de föräldrar Sportbladet talat med berättar flera också om hur grannar i västerort varnar varandra för BP.

Deras kritik handlar om att bredd och elit inte hålls isär i Brommapojkarna, med resultatet att barn ofrivilligt blir brickor i spelet för klubbens eller andra föräldrars ambitioner. De beskriver också att klubben blivit så stor att det ändå är omöjligt att stå utanför.

– Vi bor i Bromma och här är BP enormt stora. De har bokat upp alla bollplaner utanför skolorna så man trillar liksom in där. De hänger på en tröjan och sedan är man med i pyramidspelet där lagen blir färre och färre för varje år som går i deras satsning.

Allra mest upprörda är de över upplevelsen att splittringen av laget skett bakom barnens rygg och med klubbledningens goda vilja.

Åtta barn lämnades kvar

I ett mejl frågar en förälder om ledarna pratat med barnen om att de ”inte längre platsar i sitt lag”.

”Vi har självfallet inte pratat med barnen själva”, svarar tränaren och fortsätter med att återupprepa att ledarna kommer få svårt att få ihop lag till två serier:

”Vi har dessutom inte gjort någon förändring utan snarare sökt stöd av klubben i hur vi skall hantera det faktum att majoriteten av killarna som har hög träningsnärvaro och alltid ställer upp på match presterar på nästa nivå enligt oss ledare”.

Efter att klasslaget lagts ner uppstår den 16 november ett helt nytt lag på Brommapojkarnas hemsida. Det är spelarna från det gamla tvåsiffriga klasslaget som nu finns listade med en ny lagsiffra. Vi kallar det här för ”lag X”.

– Inloggningarna till laget.se försvann helt enkelt, och hela det gamla laget försvann. Sedan fick vi höra från annat håll att de som var duktiga och skulle gå vidare och spela extra svår serie hade bildat ett nytt lag parallellt utan att bjuda in alla, säger en förälder.

Åtta spelare lämnas helt enkelt kvar i det gamla laget på hemsidan, samtidigt som deras ledare och kompisar flyttas till den nya sidan.

En av pojkarna som inte får plats bland de utvalda bestämmer sig för att sluta, men han går först ner till träningen en sista gång för att spela fotboll och säga hej då till sina gamla lagkamrater.

Trots löften om att alla skulle få vara med och träna har de gamla träningstiderna nu bytts ut utan att de petade informerats. Så han blir stående där ensam kvar vid planen.

Det här hände samtidigt som en av föräldrarna fortfarande stod i kontakt med Tommy Söderström för att försöka förstå vad det egentligen är som hänt.

En annan förälder blir själv kontaktad av Söderström med frågan om de vill vara kvar i klubben efter petningen från klasslaget. Pappan ber då om en förklaring till utvecklingen och får veta att det gamla laget saknade tränare.

”Som du vet så finns det inga ledare i laget eftersom X slutat. Ingen har slängt ut någon utan det finns spelare kvar som kan bilda ett lag men vi söker efter ledare bland föräldrarna. Det verkar inte finns något intresse.”

– Det visade sig att laget bara hade återuppstått men under ett annat namn. Så Tommy var inte helt ärlig i konversationen kan man säga. Det blev en väldigt konstig kupp och det gjordes med BP:s medgivande vilket var väldigt märkligt, säger föräldern.

Tommy Söderström, sportchef för Brommapojkarnas pojkfotboll.

Tommy Söderström menar i dag att det aldrig skapades något nytt lag, utan att alla barnen sorterats ut i två redan befintliga.

– De som ville spela extra svår serie hamnade med extra svår.

Tillfrågades barnen om vad de ville?

– Nej, utan de gjordes utefter vad ledarna trodde skulle passa.

Borde man ha frågat barnen?

– Ja, men då hade kanske alla hade hamnat i det laget eller tvärtom. Men det brukar fungera bra och om någon mot förmodan inte vill spela i laget så brukar de ringa mig. Men nu blev någon förbannad och ringde dig istället och därför sitter vi här i dag.

”Det laget har aldrig funnits”

Därför sitter vi här på Brommapojkarnas kansli och visst finns det gott om märkligheter kring lagdelningen. Inte minst att uppdelningen motiverats med träningsnärvaro men den faktiska fördelningen inte stämmer överens med siffrorna.

Men det hade kanske ändå gått att avfärda som ett misstag i arbetet. Dålig kommunikation i ett av 250 lag, något som ofrånkomligen kommer hända i en förening av BP:s storlek.

– Av de 700 ledarna är det klart att alla inte sköter det som vi vill att det ska göras. Men det är en försvinnande minoritet. Det är inte ett strukturellt problem. Ingen lämnas utanför, vi hittar lösningar, som den kameraskygge styrelsemedlemmen Mats Örbrink säger.

Men det som skaver extra mycket är det faktum att Tommy Söderström med bestämdhet hävdar att det inte bildats något nytt lag där utbrytargruppen fått löften om att få spela extra svår serie.

Han menar att det gamla klasslaget splittras på grund av ledarbrist, och att barnen helt enkelt fördelats mellan två redan befintliga lag.

– Något ”lag X” har aldrig funnits.

Men den 12 december 2021 fanns ändå ett ”lag X” listade bland de övriga BP-trupperna på den officiella hemsidan. På den nya lagsidan publicerades också en lagbild med texten ”Lag 09-X säsongen 2021/22”.

– Så var det inte, de har gått ihop och de heter ”Y”. Det var små träningslokaler under vintern så därför hette de X i början men det är ändrat och sedan november har de kört ihop med lag Y, säger Tommy Söderström.

Efter att Sportbladet började ställa frågor har lag X-sidan på BP:s hemsida nu redigerats. Lagnamnet är ändrat till Y, och rubriken till lagbilden från den 12 december har bytts till namnet på en fotbollsturnering.

En turnering utbrytarna från det gamla laget spelade under lagnamnet ”Brommapojkarna X”.

Fått stöd av klubben

Sportbladet har också sett skrivna meddelanden där en av tränarna i november uttryckligen uppger att han då fått stöd från klubben för att skapa en grupp under akademin med hög ambitionsnivå och intentionen att spela extra svår serie. Tommy Söderström hänvisar vid samma tid också spelare till ”nya BPX”.

Och att den där lag X-sidan aldrig existerat motbevisats om inte annat av att URL:en till lagsidan för det gäng Tommy Söderström menar redan fanns och utbrytargruppen sedan gick in i. En URL som fortfarande är riktad till ”lag X”.

På Instagram har ”lag X” och ”lag Y” också fortfarande separata konton.

– Det var bara en uppstart. En uppstartsgrej, säger Söderström om de olika lagnumren.

Men ni måste ha godkänt att de fått en ny sida på laget.se?

– Nej, säger Öbrink.

– Jo, säger Söderström.

Sedan bedyrar Tommy Söderström återigen att utbrytarna tränat ihop med det redan befintliga laget sedan november. I januari skriver lag Y på Instagram att de tränar tillsammans ”med kompisarna i lag X”.

Föräldrar Sportbladet talar med är också övertygade om att BP:s version är en efterhandskonstruktion. De är säkra på att de utvalda spelarna skulle få ett eget lag utan barnen som ansågs för svaga för serien, men att kritiken och uppmärksamheten fått BP att backa.

Men vad som än hänt kvarstår ett faktum: Barn har farit illa. Något har gått fel.

– Det mest tragiska är för killarna eftersom det här var ett klasslag och det som sker nu får påverkan även på skolgården. Nu vet de vem som spelar i ett breddlag och vem som får spela i ett satsningslag och det blir väldigt normgivande även för massor av strukturer kring hur de umgås som kompisar. Det är trist för det märks redan, säger en förälder.

Den där känslan att klubben har väldigt svårt att förklara händelserna efteråt är också svår att skaka av sig.

Men det går kanske att förstå hur det kunde bli så här. Kanske finns det till och med direkta samband mellan händelserna i klasslaget, och Brommapojkarnas tvivel inför den nya tidens idrott.

Det visar sig nämligen här på BP:s kansli att vi stampat rakt in i en konflikt som kan riva upp den svenska fotbollsrörelsen.

Direkt innanför dörrarna till Brommapojkarnas kansli står troféerna från ungdomsturneringen Gothia Cup uppradade. I centrum på läktaren till seniorlagets hemmaplan pryder texten ”Vi bygger svensk ungdomsidrott”.

– Det är vårt skäl att existera, som styrelseledamoten Mats Örbrink uttrycker det.

Samtidigt har klubben nu ryckt bort sina bästa pojklag från Svenska fotbollförbundets gemensamma spelformer och ställer sig frågande till tanken bakom de olika svårighetsgraderna på serierna i Stockholm.

Jag blickar ut genom gardinen formerad av pokaler, mot läktaren med det skrivna löftet om att bygga den svenska ungdomsidrotten. Vad betyder det? Vad är den svenska ungdomsidrotten?

Det förbunden gör – eller det Brommapojkarna gör? För här finns numera betydande skillnader.

Lämnat förbundets serie

Jag vänder blicken mot tavlan igen. För bredvid de elva baslagen till vänster har Söderström också ritat in två andra rutor, akademilaget och utvecklingslaget. De ska också bygga svensk ungdomsfotboll, men spelar i dag inte ens inom den svenska fotbollen.

Den 1 januari 2019 presenterade Svenska fotbollförbundet en rad nya spelformer. Istället för bara två (sju mot sju och elva mot elva) formeras barn och ungdomar i dag på fem olika sätt.

Syftet är att få fler att spela fotboll längre, men Brommapojkarna har valt att stå utanför delar av systemet. Spelformen nio mot nio används inte alls av de 14-åringar klubben identifierat som potentiella framtida fotbollsproffs.

– De bästa lagen i Djurgården, Hammarby och här i BP har kört elvamanna sedan två år tillbaka för att kunna få internationella matcher, så vi är inte med där, säger Tommy Söderström.

Söderström pekar på tre skäl till valet: Dels att det ”blir för trångt” för tidigt puberterade spelare på niomanna, men också att klubben vill spela internationella turneringar för pojklag samt att det första pojklandslaget tas ut vid 15 års ålder.

Fotbollsförbundet har ändå en tanke med att de inte kör elvamanna så tidigt. Hur ser ni på att ni ligger utanför deras plan?

– Jag tror att fotbollsförbundet eventuellt kommer skapa en extra svår-serie nästa år som då blir elvamanna. Då tror jag alla vill spela där för annars blir det en utbrytning och det tycker inte vi är kul. Vi vill att allt ska vara inom Svensk fotbollförbundet och Stockholm fotbollsförbunds ramar, men de måste se till att det finns en serie för alla lag.

Flera utbrytarlag

Tommy Söderström tar upp hur flera utbrytarlag redan bildats i orter som Nacka och Sollentuna. Lag som haft större sportsliga ambitioner redan som pojklag än deras föreningar och förbund delat.

– Det ringer spelare till mig dagligen som säger ”vi får inte spela svår serie fast vi har ett lag som passar för det”. Då går hela laget över till oss, men det är inte heller bra.

Har förbundet fel?

– De borde vara lite mer flexibla för de som är bra. Nu är två av våra lag för 14-åringar inte med i Sankt Erikscupen utan de spelar bara träningsmatcher mot andra lag i liknande situationer, allt för att de ska kunna hänga med när de ska åka utomlands.

Utöver träningsmatcherna deltar lagen återkommande dessutom i internationella turneringar och cuper. Det är nu utanför Sveriges gränser de bedriver den betydande delen av sin matchverksamhet.

Är det viktigt att hänga med utomlands i så tidig ålder?

– Men herregud! Ta våra 06:or. De slår ju alla europeiska topplag, bryter Mats Örbrink in.

Tommy Söderström tar också upp hur sex spelare i Janne Anderssons senaste a-landslagstrupp började i BP:s knatteskola.

– Jag har följt dem hela vägen upp och det borde man få mer credd för. Men 95 procent av min verksamhet är ju bredd. Att alla ska spela så länge som möjligt.

I dag har Brommapojkarna ungefär 390 spelare födda 2013, men sedan faller antalet snabbt år för år. Bland de fem år äldre finns 280 spelare. Ytterligare fem år senare är de bara 90.

Bortfallet är inte unikt för BP och det är för att motverka just det förbunden försökt korrigera sin verksamhet. Ett av Stockholms fotbollsförbunds grepp har varit de olika svårighetsgraderna på seriespelet.

Tävlingschefen Björn Eriksson förklarade för Sportbladet i december att föreningarna tidigare ofta delade upp sina barn efter bostadsområde eller skola. Problemet var att bortfallet då blev stort när flera lag sedan slogs ihop till ett framåt tonåren.

I dag förespråkas istället att samla alla barn i en träningsgrupp och anmäla lag i flera serier, där alla barn sedan kan rotera.

– Om du är duktig kanske du spelar tio matcher i svår och fyra i medel samtidigt som någon annan spelar tio matcher i medel och fyra i svår. Våra benämningar på serierna är också gjorda för att det inte ska synas vilken serie som är medel och vilken som är svår.

Men de har mött oväntat motstånd.

– Det är inte för att du ska sätta dina bästa barn där och dina sämsta barn där, men det är ändå så det blivit i vissa klubbar. De använder vårt system för att göra första- och andralag.

Jag tittar på tavlan med de utmärkta skollagen i BP igen.

– Vi har pratat om att ha större grupper men vi tycker att de mindre lagen ger en bättre lagkänsla, säger Tommy Söderström.

Överraskad av förbundets vision

Bakom sina upplevelser och vägval har Söderström 36 års erfarenhet från ungdomsfotbollen. Han började jobba i BP 1986, samma år som styrelsens sekreterare Mats Örbrink var nattchef på Aftonbladet när Olof Palme mördades.

Stockholms fotbollsförbund menar att tanken samtidigt är att barnen inte ska veta om vilken svårighetsgrad det är på serien de spelar i?

– Va, säger Mats Örbrink förvånat.

Vet barnen om det hos er?

– Ja, om ledarna talat om det, säger Söderström.

Ser ni något problem med det?

–Nej, det har jag inga synpunkter på.

Finns det någon klubbpolicy för hur ledarna ska göra?

– Nej.

För Stockholms fotbollsförbund menar att de konstruerat seriesystemet så att du ska ha en större grupp barn…

– Allt hänger på ledaren. Som här, säger Tommy Söderström och pekar på det lag som ideellt tränas av landslagsmeriterade Martin Åslund:

– Åslund har tre serier, han blandar och ger hur som helst och jag tror inte hans barn ens vet vilken serie de spelar i.

Har ni fått någon information från förbundet om att det är så de vill att serierna ska användas?

– Nej, nu förstår jag inte vad du menar.

I det laget som ni delade fanns det en del barn som bara fick spela i den medelsvåra serien under säsongen. I konversationer med föräldrarna beskrivs det efteråt att det därför bildades ett lag i laget. Hur ser du på att det blev en sådan uppdelning med hjälp av seriesystemet?

– Om jag varit ledare och haft ett lag i medel och ett i svår hade jag kört så att barnen inte kände till det, säger Söderström.

Men om du säger att du hade gjort så, varför bestämmer inte ni som klubb att det är så alla ska göras?

– Jag säger bara att om jag hade haft en jättespridning i mitt lag så hade jag blandat och gett. Jag hade varit rättvis så att alla fått prova båda delarna. För man måste vara snäll mot barnen.

Mats Örbrink låter oss nu veta att han även har synpunkter på det nationella förbundets val att inte presentera några serietabeller för barn upp till tolv år. Sedan tar Tommy Söderström över igen och hyllar återigen Martin Åslunds pojklag.

– Han kan bli allsvensk tränare om han har den ambitionen. Han kör också lite friare, att du inte måste kunna komma varje gång utan att det räcker att vara där två av tre träningar i veckan och så får alla spela i medelsvår serie.

Söderström berättar också om en annan ledare vars uttryckliga mål var att ha kvar alla spelare från knatteskolan upp till 16-årsåldern. När laget det året åkte på ett träningsläger till Italien var alla barn utom ett kvar.

– Det är min syn. Det är den ultimata ledaren.

”Alla tror att de ska bli proffs”

Mats Örbrink berättar också att ett av styrelsens fokusområden är just utmaningen att få fler att spela fotboll längre.

– Ett av problemen åtminstone bland killarna är att de alla tror att de ska bli fotbollsproffs tills de plötsligt inser att de inte kommer bli det. Då börjar de gymnasiet inne i stan och ska åka på träningar här, men illusionerna om ett proffsliv är borta och då lägger de av. Att överbrygga det och få dem att fortsätta är skitviktigt. Det gäller idrottsrörelsen överhuvudtaget.

Hur gör man det?

– Jag vet inte, men det står högt på styrelsens agenda att försöka hitta det.

Då krävs kanske incitament som inte är att bli fotbollsproffs. Här finns samtidigt gott om uppmuntran till just det med alla pokaler och priser, men vad gör ni för att uppmuntra den andra sidan av fotbollen? Hur visar ni att det är lika mycket värt att spela fotboll som 17-åring även om du inte aspirerar på allsvenskan?

– Det hänger på om man har bra ledare som kan inspirera barnen, säger Söderström.

Men vad gör ni som klubb?

– Ja, vad ska man göra?

Vi fortsätter att diskutera bilden av BP som en elitklubb för ungdomar. En av de föreningarna som enligt Stockholms fotbollförbund blivit lika attraktiv som statussymbol för somliga föräldrar, som en dyr bil eller en fin villa varit tidigare.

– Det tycker vi om, säger Mats Örbrink.

Är det bra?

– Ja, vi har ett starkt varumärke. Det strävar väl alla företag och organisationer efter.

Finns det en baksida?

– Ja, om vi blir så jävla många att vi inte kan ta hand om alla. Det tenderar vi ibland.

”Sa att sonen liknar Messi och Ronaldo”

Tommy Söderström berättar att hans upplevelse är att föreningen, på grund av plansituationen i västerort, nu är full. Han har samtidigt hundra barn på väntelistan i olika årskullar.

– Det var en pappa som ringde i förrgår och sa att ”min son liknar Ronaldo och Messi ungefär”.

I ett samhälle där framgång plötsligt mäts redan i ungdomsidrotten är det kanske ofrånkomligt att ett visst mått av hysteri även sipprar ner till föreningars baslag. Inte minst i en klubb som Brommapojkarna där uttalade elitambitioner ska blandas med breddfotboll i Europas största fotbollsförening.

Tommy Söderström berättar om hur alla barn inte vill nå akademin, men också att det finns ledare i föreningen som gärna vill hålla kvar sina bästa. Byten mellan lagen är också förbjuden utan klubbledningens godkännande då relationerna mellan lag i samma åldersklass ibland är så prestigefulla att Söderström jämför det med fotbollens värsta rivalklubbar på seniorsidan.

Men gör Brommapojkarna vad de kan för att lugna tävlingshetsen inom baslagen? Den där strävan efter svårare serier, bättre motstånd, med kvalificerade tränare och kanske även status?

Lägret skälet bakom hela splittringen?

Fler föräldrar som Sportbladet talar med beskriver hur början på splittringen av tolvårslaget var klubbens eget läger i Katrineholm.

33 år i rad har klubben valt ut 48 spelare från akademi, och utvecklingslag och baslag till ett träningsläger i Katrineholm. Ledarna får själva nominera vilka spelare de tycker borde få åka och under året scoutar och väljer sedan Tommy Söderström ut de barn bland klubbens alla baslag.

– De som har mest motivation och är extra duktiga får åka.

Enligt uppgiftslämnare till Sportbladet tävlar barnen under lägret sedan i olika fysik- och teknikmoment, där deras resultat listas för alla att se. Tommy Söderström beskriver det som ”en rolig femkamp” och verkar genuint förvånad att någon haft synpunkter på det. Han påstår sedan att bara ”de fem-tio första” listas offentligt, trots att Sportbladet sett bilder på hur alla spelare rankats efter förmåga, men att tillvägagångssättet varierat från år till år.

– Lägret i sig är mest en inventering. Förr var det för att det var elvamanna det året och nu är det för att det ska bli niomanna. Så det görs om lite i lagen då, säger Söderström.

En inventering av de som ligger längst fram?

– Nej, av allihop. Innan har vi småturneringar på a-planen så att alla ska få chansen att bli lite extra uppmärksammade och ingen ska kunna säga att jag inte vet vilka de är. Då tittar jag på alla tre gånger, det tar hela april, maj och juni för att jag ska hinna se alla, och de tycker att det är skitkul. Det här är till för de som ska få chansen.

Chansen till vadå?

– Att få visa upp sig och kanske spela i ett lag ett eller två.

Mats Örbrink fyller i:

– Det finns en diskussion eftersom förstalagen bildas när spelarna är jättesmå och det finns spelare som mognar senare. Det här lägret är att sätt att se den där killen som inte var något speciellt när han var sju år men när han är tolv år, jävlar i mig! För där är vi fortfarande för dåliga. Det händer fortfarande att det är några vi missar.

Fler jag talat med från det delade laget berättar att de upplever att det skapades en stress bland ledarna när de inte fick någon spelare till just det där lägret. Hur ser ni på det?

– Men det hänger ju på ledarna. Det finns de som inte ens vet om att det här lägret finns, och sedan kan säkert någon ledare bli besviken för att hans son missat det. Men om det skulle vara hets eller om barn mådde illa av det skulle jag sluta med det direkt. Men om du frågar alla barn som var där så tycker de att det är ett fantastiskt kul läger.

Och om man frågar de som inte var där?

– De får ju kämpa för att komma med på ett annat läger om två år.

Publisert:

sportbladet

Allsvenska sillybrevet med Daniel Kristoffersson

Missa inga heta fotbollsnyheter – I detta nyhetsbrev ger Sportbladets Daniel Kristoffersson dig veckans hetaste nyheter, rykten och intervjuer från Allsvenskan.

newsletter illustration

We would like to thank the writer of this short article for this incredible web content

Övergav barnen – laget flyttades

Debatepost